Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tvändig adjektiv ~t ut|­vänd·ig●belägen på ut­sidan av ngt MOTSATSantonyminvändig utvändiga persiennerbilen var ren utvändigt men inte in­vändigt (adv.)○spec. i travsammanhangstor­favoriten Victory Tilly an­grep utvändigt (adv.)sedan 1673av lågty. utwendich med samma betydelse; till 2vända; jfr invändig, nödvändig