Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tväxling substantiv ~en ~ar ut|­växl·ing·en1över­föring och transformering av rörelse ofta så att ett från början givet varv­tal ökas el. minskas fys.utväxlingsanordningutväxlingshjulutväxlingsmekanism○äv. om mot­svarande förhållandehög utväxlinglåg utväxlingsedan 17112ömse­sidig över­lämning (av ngn/ngt) i en sorts bytes­affär Nollutväxling av krigs­fångarutväxling (av ngra)sedan 1641