Svensk ordbok 2009, webbversion

vå`gskål substantiv ~en ~ar våg|­skål·en●skål på våg ofta en av två (en för det som ska vägas och en för vikter) instr.○ofta bildligt, särsk. i ut­tryck för (faktor bak­om) av­görandehans ord vägde tungt i vågskålenhon lyckades få vågskålen att slå över till sin egen favörsedan 1385 SOU; formen våg­skål 1551Klosterläsningfornsv. väghskal