substantiv ~en ~ar
vakt|hund·en●hund som specialdresserats att bevaka ngt
särsk. ett hus
samh.zool.tjuven blev biten av vakthunden○ibl. äv. om person (el. institution) som (energiskt) bevakar ngtbarnombudsmannens roll som vakthundsedan 1749Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
vakt|hund·en●hund som specialdresserats att bevaka ngt
särsk. ett hus
samh.zool.tjuven blev biten av vakthunden○ibl. äv. om person (el. institution) som (energiskt) bevakar ngtbarnombudsmannens roll som vakthundsedan 1749