Svensk ordbok 2009, webbversion
vi
`
darebefordran
substantiv
,
best.
f.
~
,
n-genus
vid·are|be·fordr·an
●
det att vidarebefordra
Noll
han lämnade brevet till NN för vidarebefordran till ON
vidarebefordran (av ngt) (till ngn/ngt)
sedan 1923