Svensk ordbok 2009, webbversion

vig adjektiv ~t ●som har god balans, böjlighet och muskelkontroll om person, djur el. kropp(sdel) admin.med.sport.zool.JFRcohyponymsmidigcohyponymrörlig 1 hon var både stark och vig och de flesta som försökt an­tasta henne gjorde inte om det○ibl. bildligt (särsk. i sammansättn.)snabb och rörlig i tanke eller ord munvigvig som en apamycket vig​ hon är vig som en apa och älskar att klättra i träd sedan 1555jfr fornsv. vigher ’kraftig; vapen­för’; besl. med lat. vin´cere ’segra’; jfr envig