Svensk ordbok 2009, webbversion

vi`lorum substantiv ~met, plur. ~, best. plur. ~men vilo|­rumm·et●vil­rum arb.ngns sista vilorumngns gravhögt.​ vid Varnhems kloster­kyrka an­ses flera svenska medeltidskungar ha sitt sista vilo­rum sedan 1469Heliga Mechtilds uppenbarelserfornsv. hvilo rum