substantiv ~et ~er
vin·et1typ av alkoholhaltig dryck som framställs genom jäsning av druvsaft
och normalt håller måttlig alkoholstyrka
kokk.JFRcohyponymbrännvin
vinglasvinpressvinprovareportvinstarkvinvälkomstvinett torrt vinett halvtorrt vinett sött vinett fruktigt vinett mousserande vinrött vin till ostenvitt vin till räkornaen flaska vinhöjda skatter på öl, vin, sprit och tobaken skald som sjöng vinets lov○spec. om viss sort av sådan dryckfina gamla vinerett moget, fruktigt vin med viss strävhet○äv. om liknande dryck beredd av andra frukter e.d.maskrosvinäpplevinnytt vin i gamla läglar(fruktlöst) försök till förnyelse av gamla formerurspr. bibl.
hans roman i skräckgenren innebär att han häller nytt vin i gamla läglar
ömsom vin, ömsom vattenbåde goda och dåliga inslag
gruppens nya album innehåller ömsom vin, ömsom vatten
sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. vin; gemens. germ. ord, tidigt lån av lat. vi´num med samma betydelse
2(typ av) växt som ger vindruvor
särsk. om en (i tusentals år och i en mängd varianter allmänt odlad) klättrande buske med handflikiga blad, grönaktiga blommor i knippen och saftiga bär (vindruvor)
bot.vinrankaodla vin○äv. om andra liknande växtervanligen i sammansättn.
vildvinsedan senare hälften av 1300-talet (i sammansättn. -trä)Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)Vin, kvinnor och sång.Efter en tysk dikt, publicerad utan författarnamn 1775
2vin
substantiv ~et
vin·et●vinande
meteorol.vindens vinsedan 1783till 1vina