Svensk ordbok 2009, webbversion

vy substantiv ~n ~er vy·er●syn­intryck vid betraktande av vid­sträckt om­råde NollJFRcohyponymutsikt 1 en stor­slagen vy över staden och dess om­givningar○ibl. äv. om av­bildning (fotografi, målning e.d.) av ut­siktden vackraste tavlan på ut­ställningen var en vy från Kungsholmen mot Gamla stan○äv. bildligtföre­ställning, idé framtidsvyfå vidgade vyer genom resoren vy (från ngt) (mot/över ngt)sedan 1700av fra. vue med samma betydelse, till voir ’se’; jfr déjà vu, vision