Svensk ordbok 2009, webbversion
ö`degård
substantiv ~en ~ar
öde|gård·en●(bond)gård som övergivits
och därmed förfallit
jordbr.sedan 1408kvittobrev på penningsumma utfärdat på Stegeborg av riddaren Jens Grym (Svenskt Diplomatarium)fornsv. ödhegardher; till 2öde och gård