[ös´t-el. med två huvudtryck]
adverb
öst·er|ut●äv. två ord
i riktning mot öster
geogr.JFRcohyponymostvart
utsikt österutde seglade österut○ibl. med innebörd av befintlighetfärjeläget låg rakt österutsedan 1450Stockholms Stads Jordebok 1420–1474fornsv. öster ut