Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`verläge substantiv ~t ~n över|­läg·et●läge (för viss part i tävling eller mot­sättning) som ger möjlighet att behärska situationen komm.JFRcohyponymövertag 1cohyponymdominans hemma­laget lyckades inte ut­nyttja sitt numerära överlägesom fack­representant befinner man sig sällan i överläge(i) överlägesedan 1935