Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`verträda verb överträdde överträtt, pres. överträder över|­träd·er●gå förbi gräns e.d. jur.komm.○vanligen bildligt med avs. på förbud e.d.överträda gränsen för det tillåtnaöverträda sina befogenheter○spec.bryta mot lag e.d. överträda lagenöverträda förbudetöverträda de stränga sekretess­reglernaöverträda ngtsedan 1436förlikningsfördrag mellan kung Erik och rikets inbyggare (Sveriges traktater)fornsv. owerträdha; efter ty. übertreten med samma betydelse; jfr 2träda Subst.:vbid1-405810överträdande; överträdelse