<fr>tagit af en gammal Saga, ſom kallas</fr> <sw>Fundin Noregur.</sw> <fr>Man har
ſwårt för at upwiſa en gammal Hiſtoria, ſom är mindre upblandad med
ſkråckſagor, än denna. Hon innehåller näſtan intet annat, än en blott
Genealogiſk förtekning, på de gamla Nordiſka ſläkterna. Och ſom lederna
ſlutas med ſådana perſoner, hwilka lefwat uti det nionde och tjonde år=
hundrad, kan man därutaf något när gi@a, när Auctoren lefwat. Man
kan nog finna, at denne Hiſtorieſkrifware intet welat med dikter förwilla ſin
läſare, utan har han lämnat oß ſläktlederna, ſom han dem funnit, och ſå=
ledes mycket felande. Han ſkrifwer på ſamma ſätt, ſom de äldſte Nor=
diſke Häfdeteknare, utan tideräkning, ſå at man af audra omſtändigheter
måſte ſluta, när deße perſoner lefwat, och om de äro äldre eller yngre
än Oden. Dock detta lilla twifwelsmål förſwinner ſnart, hwad Swenſka
Hiſtorien angår, när man finner, at Gylfe och Oden warit ſamtida Ko=
nungar. Ty ſedan detta är afgiort, lär det wara oförnekeligt, at Gyl=
fes förfäder böra ſättas längre tilbaka. Jag har mig nog bekant, at</fr>
<sw>Torfäus</sw> <fr>gör Forniother til jämnåldrig med Oden. Han medgifwer lik=
wäl ſjelf, at Gylfe och Oden lefwat på en tid, och när Forniother
genom ſju leder är Gylfes ſtamfader, paßar det intet rätt wäl, at ſät=
ta Oden och Forniother tilſamman. At man ſedermera under Ynglinga=
ſläkten träffar Finſka Förſtar, ſom haft lika namn med Gylfes förfä=
der, lär förmodeligen intet kunna kullkaſta det, ſom nu är påmint; ſå=
dana lika namn förleda ofta en Hiſtorieſkrifware at tro, at där talas
om en och ſamma perſon, då likwäl andra omſtändigheter gifwa ögon=
ſkenligen wid handen, at perſonerne måſte wara olika. På ſamma ſätt
hafwa wäre Sagoſkrifware warit af den tankan, at alt hwad ſom ta=
las om Starkader, bör tillägnas åt en och denſamma. Men den o=
wanliga och otroliga ålder, ſom Starkader efter den räkningen upnåt,
utwiſar tydeligen, at frågan måtte wara om aldeles olika och åtſkilda
Kjämpar. Störſta ſwårigheten yppar ſig, när man jämför de ſläktleder,
fom äro yngre än Gylfe, med Ynglingiſka Ätten. De Herrar, ſom uti
Norrſka Genealogierna förekomma, äro alt för få, at kunna upfylla alla
de år, ſom Ynglinga=ſläkten regerat i Upſala. Men de förre äro ock, i
anſeende til Upſala Konungar, ganſka ſmå perſoner, och är det intet o=
troligt, at månge af deras förfäder, hwilka intet haft tilfälle at wiſa
ſig på något utmärkt ſätt, blifwit bortglömde, då ſielfwa Upſala Konun=
ga=ſätet bibihållet Ynglinga=ſläkten uti et ſtadigwarande minne; hwilket
likwäl någre af dem för ſina perſonliga egenſkaper litet eller intet för=</fr>
<fr>tjent.</fr>