<fr>at</fr> <aq><sc>Virgilii</sc> Apium</aq> <fr>war Perſilja ſynes ock deraf,
at den wäxer wild wid Källbäckar:</fr> <aq>et virides Apio
ripa_e G. IV.</aq> 121. <fr>Med Kranſar af</fr> <aq>Apium</aq> <fr>pryd=
de man ſig ock i dryckeslag, och derpå ſyftas för=
modeligen i</fr> <aq>Ecl. VI.</aq> 68.


<aq><sc>Arbutus</sc></aq> <sw>Smultronträdet.</sw> <aq>Arbutus Unedo. L.</aq>
<fr>Wanligen et litet Träd, ſom finnes i Södra Eu=
ropa, och nu för tiden äfwen i Irland, dit det
förmodeligen kommit från Portugal, där det wäxer
ömnigt, och Bären ätas af ſämre folk. J äldſta
tider hafwa de warit ömnig re förtärde, och derpå
ſyftar</fr> <aq>G. I. 148. <sc>Virgilius</sc></aq> <fr>omtalar denne</fr> <aq>Ar-
butus</aq> <fr>utom deß på flere ſtällen:</fr> <aq>Ecl. VII. 46. &c.</aq>
<fr>men tyckes icke wärdera den ſynnerligen. Deß</fr> <aq>Ar-
butea_e crates G. I.</aq> 166 <fr>och</fr> <aq>Arbutus horrida G. II.</aq>
69. <fr>hafwa bägge afſeende på deß många, täta och
vordenteliga grenar, hwilka, innan man lärt at
göra harfwar, bundos tilhopa, och ſläpades öfwer
åkern, til fröns nedmyllande. J</fr> <aq>A_Eneid. XI.</aq> 65.
<fr>låter Poeten dem fläta Flakar af Smultronträdets
och Ekens qwiſtar til Likbår. At de gamle gjort
många förſök, och äfwen orimlige förſök med ymp=
ning, har lärt oß, at inſkränka denna förrättning
innom wiſſa gränſor, och til ſådane förſök hörer
onekeligen, de ſom på nämde ſtälle</fr> <aq>G. II.</aq> 69 72
<fr>omtalas.</fr>
