<fr>omtalas. Geten mår wäl af löfwen</fr> <aq>G. III.</aq> 301.
<fr>och Bien ſöka Blommorne.</fr> <aq>G. IV.</aq> 181. <fr>Men
Trädets eller Buſkens ſköna utſeende, när den från
September til December är full af hwita blommor
och omogna gröna och gula Bär med lagerlika löf,
förtiger Po</fr><aq>ë</aq><fr>ten.</fr> <aq><sc>Belon</sc></aq> <fr>berättar, at på berget
Athos blir Smultronträdet ganſka ſtort.</fr>


<aq><sc>Arundo</sc></aq> <sw>Rör.</sw> <fr>Italien frambringar ſamma
arter Rör ſom Swerige, och utom deß</fr> <aq>Arundo Do-
nax,</aq> <fr>hwilken art likwäl torde från början wara dit=
förd, om man af namnet</fr> <aq>Arundo Cypria</aq> <fr>får ſluta.
Förmodeligen woro</fr> <aq>Arundo phragmites</aq> <fr>och</fr> <aq>Calama-
groſtis,</aq> <sw>Strandrör</sw> <fr>och</fr> <sw>Grenrör</sw> <fr>icke hos dem
anſedde ſåſom olika arter, utan ſåſom enahanda,
och derföre kan man icke heller weta, hwilken af
deßa ſom menas</fr> <aq>Ecl. VII. 12. G. II. 414. III.</aq> 15.
<fr>emedan de bägga wäxa i och wid äar och ſjöar.
At Rör nyttjades til Pipor af flere ſlag, ſåſom</fr>
<aq>tibia_e</aq> <fr>och</fr> <aq>fiſtula_e</aq> <fr>ſer man hos</fr> <aq><sc>Plinius,</sc></aq> <fr>och derföre
förekommer</fr> <aq>Arundo</aq> <fr>äfwen hos Po</fr><aq>ë</aq><fr>ten i ſtället för
Rörpipa, ſåſom</fr> <aq>Ecl. VI.</aq> 8. <fr>J</fr> <aq>A_Eneid IV. 73. V.
544. VII. 499. XII.</aq> 387. <fr>betyder</fr> <aq>Arundo</aq> <sw>Pil,</sw>
<fr>och på ſiſta ſtället egenteligen Pilens ſkaft. Sjelf=
wa Rörſtjelkarne, ſom brukades til Skrifpennor,
Pipor m. m. kallades och</fr> <aq>Calami,</aq> <fr>hwilket ord lik=</fr>
<fr>wäl</fr>