<fr>ge werlden ſtått, icke kunnat upſinna eller förfärdiga någo@</fr>
<aq>inſtrument</aq> <fr>eller</fr> <aq>Machine,</aq> <fr>ſom ſig ſielf i beſtändig gäng wid
macht hälla kunnat, utan icke ſin mäſtares wakande öga,</fr>
<aq>reparation</aq> <fr>och omſorg at af nöden hafwa, på det icke des
minſta ſkrufs eller</fr> <aq>particels</aq> <fr>förnötande ſknlle bringa he=
la</fr> <aq>machinen</aq> <fr>i olag, afſtannande och förwirring; hurumyc=
ket mindre kan hela denna wetldens ſtora och granlaga</fr>
<aq>machine</aq> <fr>(hwars</fr> <aq>partes</aq> <fr>wiſa egenſkaperne af des</fr> <aq>toto</aq> <fr>eller</fr>
<aq>compoſito,</aq> <fr>nemligen att wara förnötning, ſtilleſtående och
i ſitt förra</fr> <aq>Chaos</aq> <fr>hopramlade igen, underlagt), af ſig fielf
beſtä och bibehållas, der icke des ſtora Mäſtares wakande ö=
ga, ſörſorg och ſtyrelſe, det med obegripelig förſichtighet,
til den af honom beſtämde ſiſta ſtunden, i ſin beſtändiga gång
och jämwigt uprätt hålla ſkulle? Så at ef erſinnandet af
ſådant kan och bör bringa oß til den</fr> <aq>exclamation,</aq> <fr>ſom</fr> <aq>A-
poſteln</aq> <fr>utbriſter uti hos de</fr> <aq>Rom. Cap. XI. v. 33.</aq>
<fr>O hwilken diuphet</fr> (βάϑος, <aq>i. e.</aq> <fr>afgrund<i>)</i> af then ri=
kedom, ſom är både i Guds wisdom och kundſkap.</fr>


7: <aq>mo.</aq>


<fr>At ſkelfwa luften den wi</fr> <aq>reſpirera,</aq> <fr>föga annat är, än
ett i oſynliga delar fördelt watn, ſom man til bewis häraf,
äter kan uhr luften hopſamla och ſynligit giöra pä fölljande
ſätt: man tager en ſtor glastratt, ju ſtöre ju bättre, ſom ne=
dan til hopſmälter är, fyller den med is, hänger den i fria
luften, utmed en wägg, med ett tomt öhlglas derunder, i
ſtarckaſte hettan i Röthmånaden, dock at något ſkiuhl ſät=
tes emellan Solen och glaſet, på det at Sohlſtrſlarna ei
ſtraxt upſluka de på glastratten ſig</fr> <aq>formerande</aq> <fr>droppar;</fr>
<fr>då</fr>