<fr><big><init>T</init>Hen Stormächtige/ vnderlige him=</big>
melſke HERren (godh Chriſten Läſare) han
later Menniſkian j alle ſine gerningar ſee/ bå=
dhe ſijn Alzmächtigheet/ ſåſom och Barmher=
tigheet. Sijn Alzmächtigheet later han ſee
thervthinnan/ at han oſſ offta för öghon j lufften vthmålar
ſelſamme ting/ vnderlige</fr> <aq>Impreſsiones</aq> <fr>och ſkeen/ aff hwilke
en part ther wäſentligen äre/ brinna/ och ſynas/ ſåſom Come=
ter/ flygande Stiernor/ och gnijſtande Eeldzflammer: En
part äre thär icke j ſanno/ och doch ſynas j een wiſs</fr> <aq>proportion</aq>
<fr>och färgho/ ſåſom Wädherſolar/ och Bijmånar/ Regnbo=
ghar/ Ringar och Gårdar omkring Sool och Måne/ och an=
nat ſådant meera. Om thetta ſlaget ſom man Wädherſo=
lar/ eller gemeent Gallar kalla pläghar/ the Grekiſke</fr> <aq>Parelia</aq>
<fr>eller</fr> <aq>Parahelia,</aq> <fr>wil iagh här een liten Vnderwijſning giffua.
Effter</fr> <aq>Phyſicorum</aq> <fr>cenhällige meening äre ſådanne</fr> <aq>Im=
prèſsiones ae@ris,</aq> <fr>icke annat än Solennes ſkeen och beläte
vthi en fuchtigh/ tiuck/ och iämpn dimbe/ ſom aff Solennes
ſtrijmor och Stiernonas krafft/ effter Gudz befalning/ när
han wil Menniſkian om någhot warna/ aff watnet j lufften
vpryckt warder/ hwilken dimbe een ſådan</fr> <aq>Impreſsion</aq> <fr>emoot
tagher/ ſedhan han ſigh til watn eller regn igenom lufftens
wärckande någhot när/ doch icke aldeles/ förandrat haffuer.
J thenne tiucke/ fuchtige och ſläte dimben/ beſpeglar ſigh So=
len/ lijke ſom vthi en klar Stålſpegel eller ſtilt watn/ at man
thär j hennes beläte/ ſampt Ringar och Gårdar/ ſom aff hen=
nes ſtrijmors</fr> <aq>reverberation</aq> <fr>ſigh ther vthmåla/ görligen ſee
kan. Men färghon/ bådhe j Wädherſolarna och Gårdarna/
färorſakar ſigh af dimbens eller molnes tinckheet och tunheet/
ſå at iw närmare the äre Vpgången eller Nedhergången
(ther the naturligen ſkee måſte) jw rödhare eller brwnare är</fr>
<fr>theres</fr>