<fr>de til Dalarna med ſlik ärende. Jacob Näf hade tilförene vti Konung
Johans tid warit Dalekarlarnas Landshöfdinge, och mente altſå ſin
gamla myndighet hos them ſkola mycket gella. Thet hade ockſå kun=
nat warit, om han icke tu år förr, än han nu kom, hade warit ther
i landet, och för thet, at han tå talade ſå illa om Hertigen, hwilket
Dalekarlarna ei kunde höra, dragit öfwer ſig theras hat. Men lät
thetta icke afſkreckia ſig, vtan i följe med Erland Biörnsſon kom til</fr>
<sw>Kopparberget,</sw> <fr>ſom kallas</fr> <sw>Fahlun,</sw> <aq>(s)</aq> <fr>och befalte ther Kyrkio=
herdan Herr</fr> <sw>Hans Kempare</sw> <aq>(t)</aq> <fr>vpläſa för ſina åhörare et af the
ſtora Konungens Placater, förſeglat med bägge Rikſens Secret,
och vnderſkrifwit af Konungen ſielf; hwar til med hög röſt thenna
mening lades,</fr> <sw>at the ſkulle wara fridlöſe, ſom höllo med
Hertigen.</sw> <fr>J thet ſamma kom ock et ogrundat rykte vt ibland ge=
mena allmogen i Dalarna, at Herr Eric Sparre, ſom höll med
Konungen, hade hemligen kommit vp til them, och at han lönligen
vppehöll ſig ſtundom i</fr> <sw>Thuna=</sw><fr>Präſtegård,</fr> <aq>(u)</aq> <fr>och ſtundom på</fr>
<sw>Håkan</sw> <fr>Härads Fogdas gård, Dalen. Ther på ſkedde en ſtor vp=
resning af allmogen i Mora, Orſa, och Rättwik Sochner, ſom
ſtraxt begaf ſig ginaſte wägen til Kopparberget. Til theßa kommo
Swärdſiö, Wika, Hedemora och Husby Sochner, ſom ligga len=
gre ned i landet, och giorde en hop af 6000. Man. Thet forſta
the giorde war thet at vpſökia</fr> <sw>Håkan Fogda,</sw> <fr>hwilken warnad för</fr>
<fr>then</fr>


<small><aq>(s)</aq> <sw>Såſom Staden gemenligen kallas, hwilken</sw> <fr>Konung Guſtav Adolph</fr> <sw>i ſin
tid anlade; men Drottning Chriſtina mycket förbättrade, förordnan=
des tit en</sw> <fr>Burgrefwe,</fr> <sw>ſåſom til Norköping och några andra Städer i Riket.</sw></small>
<small><aq>(t)</aq> <sw>Hette ellieſt</sw> <aq>Dn. Johannes Michaëlis,</aq> <sw>en lärd och alfwarſam Man, ſom
år 1593 Upſala mötes beſlut vnderſkrifwit hade.</sw></small>
<small><aq>(u)</aq> <sw>Kallas</sw> <fr>Thuna i Dalom,</fr> <sw>eller nu gemenligen</sw> <fr>Stora Thuna,</fr> <sw>til åtſkilnad
ifrå andra Kyrkior af ſamma namn, annorſtädes i Riket. Hållas
före at wara then ſtorſta och folkrikaſta Förſamling i hela Dalar=
na. Vnder Påfwedömmets tid, hade här warit en</sw> <fr>Kanike=ſäte,</fr> <sw>och
vti</sw> <aq>Seculo Reformationis</aq> <sw>hade vnder Konung Guſtav</sw> <aq>I.</aq> <sw>Konung Eric</sw>
<aq>XIV.</aq> <sw>och Konung Johan</sw> <aq>III.</aq> <sw>fyra thenne Förſamlingenes</sw> <aq>Paſtores</aq> <sw>Bi=
ſkopelig macht och myndighet, blifwandes och kallade</sw> <fr>Thuna Biſpar,</fr>
<sw>nemligen</sw> <aq>Dn. Carolus N. M. Henricus Laur: Holmenſis, M. Eraſmus Nicola@
Arbogenſis</aq> <sw>(ſom blef Biſkop i Wäſterås år 1574.) och</sw> <aq>M. Olaus Erici.</aq>
<sw>Ja Konung Carl</sw> <aq>IX.</aq> <sw>beſlöt at wid Thuna anlägga en ſtad, ſom af
hans ſon ſkulle nämnas</sw> <fr>Guſtavſtad.</fr> <sw>Privilegierne dat. then 7 Januar.
år 1608, finnas än vti</sw> <aq>Archivo.</aq> <sw>Men Konung Guſtav Adolph än=
drade thetta och funderade Staden Falun wid Kopparberget.</sw></small>