<aq>Athanaſius Kircherus</aq> <fr>har den ſällſammaſte Stäl=
ningen/ derföre wil jag ock ſättia den främſt. Hwil=
ken/ ſedan han förmärckt wid alla förrutnelſer en
hoop matkar/ och jämwäl ſedt/ at Peſtſiuke menni=
ſkior genom kräkningen en ymnoghet af matkar ifrån
ſig gifwit/ ſom det äfwen i den Wienſke Peſten 1679
är</fr> <aq>obſerverat,</aq> <fr>jämwål ock i den Nimwegiſke/ gör
der af änteligen det ſlutet/ at Peſtilentien ofel=
bart mätte komma af en orächnelig hoo p ſmä matkar/
ſom med wädret kringföras; dem han troor dels ge=
nom ſwettholen/ dels med andedrächten genom lun=
gan komma in i blodet/ och ſåldes kroppen förſtöra.
Denna mening har många medh ållare/ och är icke
ſå aldeles at förkaſta. Särdeles finnas ſådane ſmå
matkar wid träſk och kärnar/ och dragas in genom
näſan/ ſom</fr> <aq>Varro</aq> <fr>i ſin tijd anmärckt. Och berättar</fr>
<aq>Foreſtus,</aq> <fr>at den</fr> <aq>Beneventi</aq><fr>ſke Peſten i</fr> <aq>Italien</aq> <fr>har kom=
mit af röda ſmå matkar/ ſom funnos i hufwudet/ och
låto ſig allena med</fr> <aq><i>M</i>alvaiſir</aq> <fr>wijn fördrifwa. J
Holland är offta och äfwen af mig ſtelf i Leyden</fr> 1707
<aq>obſ erverat/</aq> <fr>at med Sunnanwäder i Wåhrtiden
från Brabant och de närmaſte ſumpige orterne en
otalig myckenhet af ganſka ſmå och för ögonen oſyn=
lige matkar med wädret äre komne/ hwilke ſig fäſt
på bladen och blomſtren af fruchtbärande träd/ och
dem alla upätit; der Trägärdsmäſtare få offta nog
beklaga. Sker ock här i Swerget/ och är wärdt
at i acht tagas/ med hwad wäder det ſker. Man
mä ock icke undra/ at ſädane ſmå matkar föras
kring med wädret/ effter man wet/ at äſwen gräs=
hoppor i myckenhet eſomofftaſte från</fr> <aq>Africa</aq> <fr>til Spa=</fr>
<fr>nien</fr>