<fr>nien/</fr> <aq>Provence</aq> <fr>och</fr> <aq>Languedoc</aq> <fr>med wädret öfwe@
föras/ ſom det ock nyligen ſkedde 1709. Denn@</fr>
<aq>Kircheri</aq> <fr>mening bijfaller ock</fr> <aq>Andry,</aq> <fr>ſom ſå be@
römmeligen på Franſöſka om Menniſkio=matka@
ſkrifwit. Och kan det wäl hända/ at ſådane @
lufften ſwäfwande yrfä i ſtor ymnoghet offt@
wancka/ med wädret inſupas/ och kunna ſåle@
des wåra lungor i ſtörſta haſt upäta. Doch troo@
jag/ at denna Peſtilentien mäſt öfwergår dem@
ſom boo eij långt från ſtåndande watn/ träſ@
och kärnar. Men upkaſtningen af matkar hän@
der offta i het_zige</fr> <aq>febrer,</aq> <fr>när ock ingen Peſt är för@
handen/ hwar på jag åthſkilliga erempel ſedt haf@
wer. Ty när en ſtor rötha är i kroppen/ kunn@
ſådane odiur eij länge trifwas/ utan gå fort bå@
de ofwan och nedan/ äfwen ſom lößen eij förblif@
wa på döde kroppar.</fr>


<fr>Ibland ſker/ at Peſtilentien eller en brådöd@
händer af en myckenhet Swafwelachtige/</fr> <aq>Arſeni@
cali</aq><fr>ſke/ ſure och frätande qwalmer/ ſom antinge@
från Gull=eller Qwickſilfwer grufwor/ jordene@
öpningar/ eller brinnande berg härkomma/ och@
warde med wädret kringförde. Der ſådane ſm@
kroppar med wädret inandas/ kan intet annorle@
des wara/ än at de den ſwaga lungan ſönderſkä@
ra/ och blodet tiockt giöra/ hwar af föllier en ha@
ſtig död. Och finner man i ſomlige Peſtilentie@
lijkſom en Swafwellucht i wädret/ ſom tycke@
hafwa ſådant at bemärcka; hafwandes den lärde d@</fr>
<aq>l@</aq>