<fr>är ock wärdt at ſee/ huru alle ſådane galläplen
ſittja faſt på en gåra eller ſidådra/ ſom går uth
ifrån ſielfwa hufwudgåran på bladet. Men
huru och på hwad ſätt ett lijtet yrfää/ under
ſielfwa ſtingandet/ lägger ſitt egg/ tilſtår jag
mig icke ännu rätteligen wetta.</fr>
<fr>Här emot kunde nu någon införa/ at om
alle diur i ſitt ſlächte hafwa ſina wißa kräk/
åthſkilde ifrån andra diurs ohyra/ huru kan thet
tå wara giörligt/ at uthi Koo= eller Häſtedyn=
gia om Sommaren på ängiarne finnas både
torndyflar/ flugor af åthſkillige ſlag/ tweſtierter
och andra kräk/ then ena från then andra helt
åthſkilde? Hwar til jag ſwarar/ at ſåſom koor
och häſtar äta både höö och gräs/ på hwilkas
blad ſå månge ſlags både Yhr= och Skrijdfää
lagt ſina egg/ och them med en wäff öfwer=
hölgt/ ſå kan ther uthaf ockſå framkomma
åthſkillige ſlags kräk. Äfwen ſå är thet beſkaf=
fadt med kött och andre mathwaror. Ju fle=
ra ſlags flugor och Matkar få tilfälle/ at ther=
uthinnan ſpela/ ju flere odiur komma ſedan
ther ifrån. Thet går doch intet altijd an/ hwad
Italienaren</fr> <aq>Franciſcus Redi</aq> <fr>har</fr> <aq>experimen-
teradt,</aq> <fr>at uthi färſkt kött ſom wäl i ett glas
förwaras och öfwerbindes/ ſkal ingen Matk
kunna wexa/ faſt thet och ſtode uthi aldrig
ſå ſtarck wärma/ och jämmäl rutnade. Jag
ſäger/ thet går intet altid an: ty om ſamma
diur/ uthaf hwilket köttet tages/ har till förende
på något ſätt fått fluguegg uthi ſig/ och theſſe
egg förblandat ſig med blodet/ wexa ther</fr>
<fr>Mat=</fr>