<fr>af ſin Konung Ludwig hin Store/ fick 1 000.</fr>
<aq>Louis d’or,</aq> <fr>ſom han ſielf thet ſäger i ofwan=
rörde</fr> <aq>Trait. d. Malad. p. m. 263. Sint Ma_e-
cenates, non deerunt, Flacce, Marones.</aq>
<fr>Doch är Ludwig hin Store och</fr> <aq>XIV.</aq> <fr>redan
död blefwen.</fr>
<fr>At afſkrifwa åthſkilliga</fr> <aq>recepter</aq> <fr>är eij
min wahna. Månge äro ganſka gode för
them/ ſom the äre ſkrifne före/ på then åhr=
ſens tijd the äre ſkrifne/ och uthi then lands=
orten ther the äre upſatte; men at willia föl=
ia them effter altijd och alleſtädes/ thet går
intet an. Therföre ſeer man/ at thet går illa
til ibland/ när man wil altförmycket läna
uthaf andre/ jämwäl ock/ när man wil lä=
na</fr> <aq>recepter</aq> <fr>af andre för froſſan eller the fle=
re Siukdomar/ ſom kunna warit ſkrifne uthi
heelt annat afſeende/ på en heel annan åhrſens
tid/ för en heel annan perſon til ålder/ köhn/
gemöthe/ Lefwernes art/ och hwad mera/
ſom en förſtåndig Läkare effterſinnar/ när</fr>
<aq>recepter</aq> <fr>ſkrifwas. Och ſå wijda ingen men=
niſkia kan wara thy andro ſå lijk u thi alt/ at
ju icke någon ting ſkillier/ ſå är thet ockſå omö=
geligt at ett</fr> <aq>recept</aq> <fr>kan brukas för någon an=
nan/ än för then/ för hwilko thet ſkrifwit
är. Och tå man menar ſig här igenom ſpa=
ra något i penningepungen/ förlorar man
mycket af then ädla Helſan/ ſom är faſt me=
ra än både Gull och Silfwer. Thet hände
för try ähr ſedan/ at iag war kallad til en</fr>
<aq>Camererare</aq> <fr>wid</fr> <aq>S. Clara</aq> <fr>Kyrka/ hwareſt</fr>
<fr>en</fr>