<fr>tigt ſlemm/ ſom fräter om ſig/ mera i widden/
än diupt neder. Doch bör man noga ſkillja
them ifrän Torſken hoos Barnen/ och the
mundſåår/ ſom hoos gammalt folck offta för=
ſpörias/ emedan theße ſnart gie ſig genom
ringa tilhielp/ men ther emot the Veneriſke
fordra ſtörre läkedomar.</fr>
<fr>Tå en eller flere ſådane blåſor uthan på
Manſens hemlige ting ſig ſättia/ ſom kallas
gemenligen</fr> <aq>Chancert</aq> <fr>af thet Latinſka ordet</fr>
<aq>Cancer</aq> <fr>eller Kräfweta/ warder Gifftet mye=
ket ſnart in uthi blodet inſprängdt och hela
kroppen beſmittad/ om icke thet genom något
wahrs uthflytande uthur ſielfwa ſåret någor=
lunda blifwer hindradt. Uthur thenna blå=
ſan begynner tå förſt uthrinna ett hwitt tiockt
ſlemm/ ſom ſedan blir gohlt/ och/ om ſmit=
tan är häfftig/ icke allenaſt blir grönt/ uthan
blått och watnachtigt/ med något blod för=
blandadt. Blåſan blir alt ſtörre och ſtörre
med hårda och höga bräddar. The/ ſom
äro</fr> <aq>Recutiti</aq> <fr>eller hafwa en updragen förhud/
få ſällan thenna kräfwetan/ uthan gemenligen
Drypel. Somligom händer/ at Gifftet ſig
innan för hufwudet af ens hemlige ting fä=
ſter/ hwar igenom Wårtor rundt i kring up=
wexa: hwilket ockſå hoos Qwinfolcken offta
ſkeer/ at the nederhängia/ ſom ſmå pappar.
Ja/ theße Fijkonwårtor ſättia ſig ibland på
ſkräppan/ på låren och wid ſäthet/ hänga här
och der ſom ſkinnlappar/ warandes ett ſå=</fr>
<fr>dant</fr>