Opraktisk kristendom öfvar,
skrifves till Sm. P., en iandtman i Elmebo-
da. Då han här om dagen med sina oxar
skulle köra ett lass virke till Skruf, fick han
veta, att ett par kolportörer skulle hålla fö-
redrag hos hans svärfar, som bodde ett styc-
ke därifrån. Han gaf då både virkeslasset,
Skruf och sina ok på båten, och tänkte en-
dast på huru han skulle kunna fort nog
hinna fram till “sammankomsten*. Förden
skull satte han lasset å vägkanten, okade af
oxarne och vände dem mot hemmet, kasta-
de oket i en buske och skyndade allt hvad
benen förmådde i väg till stället, där hans
längtan efter andlig spis skulle tillfredställas.
Oxarne hade dock ej förstånd att gå hem,
utan stannade vid den första ladugård de
kommo till och gingo där utanför hela nat-
ten i 20 graders köld. Först påföljande dag
kom ägaren och tog reda på de stackars
djuren.
