— JL arsenikfrågan lemttar ett märbe*
rad mebbetarc till Ster. 2ldeb. följande ffrtft:
En fttäd, gtfmilb fru gaf ett fattig familj
ett gammalt balfflitet barntäde. Sedan betta
några bagar begagnat af mottagarens lida
barn, befaitS betta mycket fjuft, bmarefter täc*
fet, på ett mättS uppmaning, unberföfteS och
bcfattS då innehålla betydligt med arfettif. På
tal härom berättade gtfmarttinau, att två af
hennes egna barn hade böbt under betta täcke
od), enligt Hvad fpntptomerna antydde, mås
hända t följd deraf, utan at bott förr än nu
fornnut att tänfa berpå. Ar bet ide bentfft,
att fåbant inträffar ganffa ofta? Slog blef
bett ftarfarå modern förtmtflab mid detta rött,
och bjertjlitanbe mar att fe hennes bittra tårar.
1 ,23öra mi ej fåfottt en matt bjirfpaS åt att
bortrettfa bet elände tid tyg ut. m. fom fän*
be§ oj! af herrar tpffar, bmdfa, åtnnnftone
förr, tidätoS af fina lagar att tid fina gran*
nar utföra giftiga tyg nt. tu. under bet be
martt förbjudna inom eget land.
