månader sväfvade mitt lif i fara — ack
att döden då hade förbarmat sig öfver
mig! Huru Smycken smärta, huru mån-
ga sorger och bekymmer skulle ej då
ha blifvit mitt älskade barn besparade!
Men feå skulle ej ske: som en blind, hjälp-
lös man lämnade jag ändtligen det sjuk-
rum, inom hvilket jag så länge nödgats
hålla mig.
