Om norrmännen fattat lagen rätt, hvii-
ka blifva då de frågor, som verkligen
skola böra under § 5? Riksaktens § 4
handlar om följande saker: l:o trupp-
sammandragning; 2:o krigsförklaring; 3 :o
fredsslut; 4:o traktaters afslutandej och
upphäfvande; 5:o sändebuds afiärdande,
och 6:o sändebuds mottagande. Nu är
u:r 2 föremål för särskilda former i samma
paragraf. Om de öfriga skulle alltså § 5
I handla. Imellertid få vi genast göra nya
I undantag. N:r 4 och 5 äro diplomatiska
I ärenden (enligt regeringsformens §§ 12
och 32) och få derför icke komma före i
statsråd (regeringsformens § 7, norska
grundlovens § 28), men § 5 riksakten
handlar endast om sådana begge land3-frå-
I gor, som ligga före i någotdera rikets stats-
råd", derför blifva äfven dessa frågor nn-
Idanryckta hans bestämmelser. Återstå då
n:r 1, 3 och 6, men äfven här hade redan
[före 1860, då tvisten uppkom, inskränk-
ningar gjorts, och de Geer karakteriserar
j derför 1861 den norska uppfattningen så,
