Komm Bergsten instämde, och ansäg, att
anförandena ej borde räcka längre än omkring
15 minuter. För att komma till klarhet i denna
fråga, skola wi ej söka lösningen i wära egna
hjerta» eller i konungens bud, utan gä tillbaka
till flriften. Der finna wi i Math. 18:15 och
följ. huru wi stola förhälla oft, nemligen att
den felande först all warnaS emellan fyra ögon,
sä i twä eller flera wittnens närwaro, sä inför
församlingen och om ej detta hjelper, all han
säsom en hedning uteslutas. Den felande fall
dock ej förwägras att höra Guds ord, eller stäl-
las utom den kristliga kärleken; men de kunna
ej tillhöra den kristna församlingen. Samma
lära finna wi i 1 Korinth. 5 kap. der apostelen
tillsäger att utesluta blodfländarcn i Korinth.
Alt låta uppenbara syndare qwarstä, det är ej
kristlig kärlek, ty Kristus och apostl. gjorde ej
sä, utan det är kärlekslöst, först emot syndaren,
ty han förcS ej till bättring, och för det andra
är det orätt mot kyrkans rätte medlemmar, ty
de kunna genom exemplet blifwa förledda. Der-
före, att man ej handlar efter evangelii före-
skrift i detta fall, liknar kyrkan en hednahop,
hwilket kan ſes pä marknader och wid flere till-
fällen. Dä fer man, att kyrkotukt ej öfwas
inom stadskyrkan, och denna brist stall slutligen
spränga sönder henne, om ej rättelse fler. Aro
de gudlöse sä kalladt "fint folk", sä kunna de
hafwa hedersplatser inom staten; sädant är för-
färligt. Hjelp winneS ej med mindre, än att
man rättar ſig efter Guds ord; biflopar, dom-
kapitels och annan öfwerhet stola ock tillse, att
hwad som är stadgadt efterlefwes, ty det hjelper
