Engelska statspensioner. Bradlaugh, den
radikale medlemmen af engelska underhuset,
hvilken, enligt polisens uppgift, lär stå i
fara att blifva öfverfallen och mördad af
motståndare till hans politiska och sociala
agitation, har nyligen satt i gång en myc-
ket populär rörelse. Denna är riktad mot
de ständiga pensioner, som uppbäras ej blott
af ättlingar till stora, om riket väl förtjenta
män, utan äfven af efterkomii.ar.de till ille-
gitima ättlingar till konungahuset. Ja, det
fins till och med personer, som emottaga
pensioner på grund af att deras förfäder sålt
sina röster till ministrar, t. ex. till Walpole.
Dessa pensioner belöpa sig till hundratusen-
tals pund; föregående regeringar hade be-
friat sig från vissa af pensionerna genom
att i stället lemna motsvarande kapital;
många personer hafva dock vägrat att ingå
på en sådan uppgörelse. Bradlaugh vill nu
afskaffa dessa ständiga pensioner. Vid ett
möte i London förliden vecka upplyste lian,
att redan hundra medlemmar af parlamen-
tet förklarat sig villiga att understödja hans
förslag. Han anmärkte med tillfredsställelse,
att bland dem befunno sig Herbert Glad-
stone, premierministerns son. De petitio-
ner i detta syfte, som inlemnats till under-
huset, utgjorde 254 med 70 000 underskrif-
ter. Inom kort skulle namnen liafva stigit
till 250 000 och mera. Bradlaugh uppfordrade
en livar, och särskildt de arbetande klas-
serna, att genom petitioner och underskrifter
gifva hans framställning betydelse. Denna
rörelse skaffar den radikale parlamentsleda-
moten naturligtvis nya mäktiga fiender, ty
svårligen torde en enda af dem, livilka nu
uppbära pensioner för sina förfäders verk-
liga eller förmenta förtjenster, vara villig att
offra en del af sina inkomster på fosterlan-
dets altare till förmån för det skattdragande
folket.
