Konsert. Hrr L. J. Zetterquist och Jean
Tolbecque gåfvo i går i Vetenskapsakademi-
ens hörsal en konsert af mer än vanligt
intresse. Med skäl kan man anmärka, det
programmet kunnat vara af något solidare
beskaffenhet. En duett för violin och vio-
loncell, hopkommen på motiv ur »Huge-
notterna», en fantaisie ur »Trubaduren»
för violin samt en bravourfantaisie för vio-
loncell af Ang. Tolbecque, så talangfullt
och effektrikt den än är skrifven, blir dock
för mycket på en afton. — För första gån-
gen i Stockholm efter sin utländska resa
uppträdde offentligen hr Zetterquist, en ung
man, vid hvilken många och stora förhopp-
ningar äro fastade. Det vackraste och mest
framstående draget i hans violinspel är hans
rena och vackra intonation; hvad hans stråk-
föring, hans ton, hans föredrag beträffar,
skulle man gerna velat finna något mer
kraft och energi, mera känsla och själ i
det musikaliska återgifvandet. Men hr Zet-
terquist är en ännu mycket ung man, som har
framtiden för sig, och den vi, med hans stora
begåfning, en dag kunna återfinna som en
stor artist.
