och med 200,000 francs hemgift välsignade
fröken Key, niécen. Han är emellertid ej fru
Champanets ende tillbedjare; en ståtlig por-
tugis — hr Engelbrecht — som »simmade
likt hennes man» har gjort hennes bekant-
skap i badet och följer henne sedan med
glödande kärleksförklaringar; dessutom försäk-
rar hon sin väninna, att hon icke alls är
rädd för officerare. Denna vännina, roligt
spelad af fru Boström, har fått hennes för-
troende, följer henne sedan på alla hennes
opåräknade äfventyr och gör härigenom slut-
ligen den upptäckten att hennes egen man
har en liten amourett med en modist. Man-
nen, läkaren Grimoine, spelades af hr Elias-
son, som på ett par dagar förträffligt satt sig
in i rollen. Modisten hade i fröken Petters-
son en karakteristiskt utstyrd tolkarinna, som
gaf rollen det lagom den behöfver på en bättre
scen. Slutligen bör nämnas hr Sjögren, som
alltid är dråplig i gamin- och betjenttyper.
Äfven fru Hirsch såsom Justine, professorns
näsvisa huspiga och fröken Lundeqvist, den
näpna modistjungfrun, togo sin andel af bi-
fallet.
