Mr. Vignon svarar: Det vet jag
icke. Jag kan endast säga detta: på;
svepduken i Turin, hvilken man hi-:
storifekt har kunnat följa tillhaka än-
da till år 1352, finnes två bilder, två’
fotografier af en menskliig kropp, den ‘
ena sedd! bakifrån, den andra fram-:
ifrån. Genom att undersöka dessa af-;
bildningar har jag kunnat konstatera;
att kroppen är en mans, att denne |
man har varit piskad med en af de
piskor som’ romarne använde och som]
bestodo i remmar hvilka slutade med!
metallknappar och att hans panna!
bär märken af en törnekrona, hvil-j
ken med våld tryckts ned på hufvu-1
det; näsan och högra kinden äro uipp-i
svällda i följd af ett slag och den ena J
sidan framvisar ett större sår, synbar-!
ligen efter ett spjutstygn; på högra!
skuldran förekommer en mörk strim-s
ma, som om en tung börda skrapat!
huden. Han har varit korsfäst, det;
är dfen enda förklaringen öfver såren}
efter spikarne i handleder och anklar; j
af blodet ses också att han dött i I
upprätt ställning. Han bar genom-!
gått förfärliga qval, ty hans fik har;
varit betäckt med den våldsamma |
dödssvett, som endast förekommer bos i
de menniskor som haft en svår döds-j
kamp. Hans begrafning har varit!
hastig och ofullständig. Liket har!
icke blifvit tvättadt och endast svep-!
duken har bestrukits med den aroma-,
tiska Ivätskan. Deretftor har liket ned-'
lagts i en mörk graf, men det harj
icke legat i grafven längre:
än två eller tredagar, ty dessj
förruttnelse skulle hafva tillintetgjort
verkningar ne af svettångorna.
Detta är hufvuddragen af de resul-,
tat som Vignon uppnått. Naturligt-,
vis går han mycket mera omständligt1
och noga tillväga i sin hok. Med —■
åtminstone skenbar — sträng veton-!
skaplig logik går han fram steg för1
steg, och under tiden uppsamlar och]
gendrifver han hvarje tänkbar in-1
vändning, hvarje berättigadt tvifvel. ’
Han förhåller sig alltigenom fullkorn-/
ligt torrt och opartiskt observerande,*
huru mycket än, ämnet kunde fresta |
till att låta sig ryckas med. Det ärj
med en underlig känsla man tillsluter!
boken, men det är ännu underligare!
att, sedan man läst den, betrakta den!
omtalade bildlen, den nittonbundra årj
gamla fotografien af Kristus.
