Man satt genast af och begaf sig in i
slottet medan Hajel höll utkik. Ingenting
misstänkt syntes. Kamelerna betade nå-
gra hundra steg från slottet och d:r Mu-
sil skulle just kasta en blick ut för att
se till dem. Då knallade plötsligt ett skott
och en kula pep förbi hans hufvud. Ut-
stötande sina beduinska vänners krigsrop
ilade han tillbaka till de öfverfallna ka-
melerna. Med knapp nöd hann han ka-
sta sig ned bredvid en af dem för att
undgå en andra kula. Derpå fattade han
en kamel om halsen och svingade sig tipp
på dess puckel, men såg till sin förfä-
ran att djuret med rasande fart skyndade
efter de andra, som drefvos bort af de
fientliga ryttarne. Utan tygel som han
var, slog nu d:r Musil kamelen oafbrutet
på ena sidan af halsen med gevärskolf-
ven för att få den att vända. Detta lyc-
kades också till sist, och han återkom till
slottet, der Mielich väntade honom med
lätt förklarlig oro.
