„Tyske käjsarens] tal och den tillrättavis-
ning, han gaf Berlins öfverborgmästare, ha
lifligt diskuterats 1 Wien, och sanningen bju-
der mig att säga, att vännerna till Tysk-
land blifvit litet ängsliga vid dessa senaste
prof på den unge käjsarens karaktär. När
man tänker på, huiu tillståndet i allmänhet
var i Europa, medan käjsar Wilhelm I lefde,
och man sedan öfvertänker allt det, som
skett, sedan Wilhelm II kom på tronen,
frågar man oviltorligen sig ej: lf, om den
nye käjsarens barska uppträdance varit si
särdeles lyckligt för upprätt bållanö et af den
starka ställning, som skapats g<nom hans
farfaders klokhet och försiktighet.
