Den följande nlorgonen randades åter
klar och leende. Käthe »vaknade frist och
äflven glad. Fadern war icke owänlig mot
henne, dä hon »vid frukosten helsade pä ho-
nom ; twärtom, der röjde sig kanske en we-
kare färgton i hans wäsen, han säg an-
gripen och matt ut och modern pytzladc »ned
rörande oinsorg oinkring honom. Han lät
i dag detta »väl behaga sig och det war i
det stora hela en sädan näd, att fru Alzo-
