— I arsenikfrågan lemttar ett märbe*
rab mebbetarc till Ster. 2ldeb. följattbe ffrtft:
@tt fttäd, gtfmilb fru gaf ett fattig familj
ett gammalt balfflitet barntäde. ©cbatt betta
några bagar begagnatö af niottagareuS lida
bartt, befaitS betta rnpdet fjuft, bmarefter täc*
fet, på ett mättS uppmaning, unberföfteS ocl)
bcfattS bå ittttebåda betpbligt meb arfettif. sJ3a
tal bätont berättabe gtfmarttinau, att tmå af
bettneö egna barn babe böbt ttttber betta täcfe
od), enligt blcab fpntptomerna antpbbe, tttå*
bättba t följb beraf, utan at,t bott förr än tttt
fornnut att tänfa berpå. 2tr bet ide bentfft,
att fåbant inträffar ganffa ofta? Slog blcf
bett ftarfarå ntobern förtmtflab mib betta rött,
orf) bjertjlitanbe mar att fe betmeS bittra tårar.
1 ,23öra mi ej fåfottt en matt bjirfpaS åt att
bortrettfa bet elättbe tid tpg ut. m. fom fän*
be§ oj! af b^var tpffar, bmdfa, åtnnnftone
förr, tidätoS af fina lagar att tid fitta gran*
nar utföra giftiga tpg nt. tu. ttttber bet be
martt förbjttbna inom eget lanb.
