ÄretS som mar iät, åtnitnftcne i wära traf*
ler. länge luäirfö pä sig. Detta har mäl i sin
niån bidragir tertiU. att brunnsgästerna i är
samlats få sent och att tills dato sa föga lis
»visat sig inom brnnnssocieteten i utfärder. ba-
ler etc. etc. Emelleilid anlända slutligen de
»väntade, som under nä,gra månader siulle befol-
ka Ronneby annarS sä folktoma galor. Också
»visa dessa n» ett bis ock rörelse, som siullean-
ftä hwilken större stad som helst. Men Ron-
-neby har cckfä snyggat upp sig i förwäntan
pä sina främlingar. Hnsen. förr swarta och
mörka, hafwa nu gjort sin toilett, d. w. s.
bliswit panelade och mälade och se riktig ny-
stärkta »t i sin nya drägt, somliga hafwa till
och med en liie» förtjusande grönskande trär-
gärdsgörrel kring sig. DeSsa tillhöra »atur-
kiglwis "In haute volée" bland de Lfriga och
stiga ock statligt i wädret. Endast kring kyrkan
och prostgården, pä höjden deruppe wid fallet,
sinnes ännu en återstod af det Ronneby "som
flått”, — ett minne från, Gud wet huru mänga
århundraden tillbaka. Utom denna stadsdel,
nied sina smä kojor och tränga, krokiga galor,
framställer den Lfriga "byn", typen sör en mo-
dern stad med planteringar, wattenkonster m. m.
Hwad särskilt planteringarne pä torgets nedre
del angår, har wid dem ten förändring försig-
gått, att den galan, som ätstilde dem, nu är
borttagen, sä att de nu utgöra en enda större
promenadplats, i hwars mikt en bassin af hug-
gen granit med sin wattenulkastare är anlagd.
