Jag har aldrig delat deras asigter, som wilja
förena folkstola och flöjdstola; dessa bäda flolor
böra wara flilda åtminstone pä landet, (om
förhällandet i staden har jag för liten erfaren-
het); äro de förenade, mäste alltid en blifwa
den lidande och äfwen barnen komma att lida.
Wi weta, att dä barnen i folkflolan lärt sig
minimum af desi fordringar, äro de frän dag-
liga flolgängen befriade och komma i den s. k.
repetitionsklassen med läsning 2 dagar i weckan;
de äterstäende 4 arbetsdagarne äro de fria frän
läsning, men i allmänhet ännu för späda, att
i tyngre arbeten deltaga och dä äro öfwerlem-
nade ät sysflolöshet; äro nu folk» och flöjd-
flolan förenade till en, sä mäste läsningen wara
fördelad till wissa timmar, som jag förr nämdt
och under den tiden idkas inge» slöjd, och twärt
om; äro nu åter dessa flolor fliljda, dä hafwa
de, som gä uti repetitionsklassen tillfälle att
utweckla sig i flöjd och handarbeten. — Den
uppoffring samhället gör att hafwa dessa flolor
fliljda är ganfla liten, om man har en pas-
sande lokal att uppläta, och den nytta den
gör för det allmänna kan icke nog uppflattas;
barnen inse snart att arbete är bröd, och utan
bröd kan ej menniflan lefwa, och denna lär-
dom, inplantad frän ungvomen i det barnfliga
sinnet, bär tidigare frukt än mängen torde
föreställa sig.
