— Min far, berättade ban, var den för
ste sjöman, som funnit pä, att propellern
var föädelaktigare för en ångbåt än hjuL
Som 15-årig pojke var jag på resa till In-
dien med min far, som förde en samma]
brigg, Broutv Sneider fcån Amsterdam.
Utanför Goöahoppsudden fingo vi ett för
färligt väder, och det var ett guds under,
att skutan inte kantrade. En dag, medan
vi lågo för bottenrefvat sto, segel och focfc
cch icke gjorde mera än ett par knep,
kom en väldig hvalfiBk simmande ech
körde hela främre delen af kropp n ige
nom briggens akterspegel. Ett ögonblick
trodde vi, att allt var förbi, men så gaf
min far order, att akterluckan sknl e bort
tagas, så att vi kunde få re a på, hur
mycket vatten, som faens i rummet. Då
vi lyftade af luckan fingo vi syn på nva
lens hufvnd, och lika fort som vattnet
strömmade in genom läckan akterut, lika
fort blåste hvalenj ut det genom akter
luckan.
