Det brukar vara en stående fras
om krig, att ”striden föres med
växlande lycka”. Det kan man
dock icke säga om Mackmyra-stri-
den, ty med undantag av de 6 å 7
Tärnsjöbor, som bolaget lyckats
värva till en del invändiga repara-
tionsarbeten, har det varit arbets-
givaren fullständigt omöjligt att
anskaffa arbetsvilligt folk, ehuru
otroliga ansträngningar i den vä-
gen gjorts. Bolagets utskickade
ha tyst, smidigt och energiskt ge-
nomkorsat Dalarna, Västmanland,
Upland, Gestrikland och Helsing-
land, de ha bjudit ända upp till
dubbla daglönen, garanterat arbete
efter stridens slut o. s. v., men allt
har varit förgäves. Endast i Igge-
sund såg det en vecka ut som om
arbetare därifrån skulle kunna an-
skaffas, i det ett 10-tal förklarat
eig villiga att resa hit ner. Emel-
lertid sändes varning dit upp, med
påföljd, att arbetarna stannade
hemma och de arbetarnas vakter,
•om posterats vid Norrsundets och
Gäfle hamnar samt vid järnvägs-
stationerna, fingo yänta på dem
förgäves.
