af\ författaren uppgifna hnfvudgrauder för
den förändrade representation, som mer
än treftio år derefter af K. Mit föreslogs
och -'Bedefiaiera 1865 af rikets ständer antogs
i den nu gäMande riksdagsordningen. I bör-
jan af 1831 öfvertog lian tillika ledningen af
utrikesafdelningelF j Dagligt Allehanda och
skref samma år politiska artiklar i den
af öfverstelöjtnanten Gfustaf Hierta utgifna
Svenska medborgaren. D flutet af följande
året inköpte han tillhopa mkjd sin svåger,
protokollssekreteraren Nils Arifvidsson af
filosofie doktorn J. P. Theorell förlagsrätten
till Dagligt Allehanda, som 1835^-1839
under Dalmans ansvarighet redigeracfelg af
honom och Arfvidsson, som under sin tvS*
åriga resa till norra Sverige och kontinen-
ten försåg tidningen med intressanta korre-
spondensartiklar. Då tidningen snart hem-
söktes med åtskilliga indragningar och åtal,
måste äfven Dalman begagna s. k. »ansva-
ringar», enär lians ansökan att återfå utgif-
ningsrätten afslogs. Emellertid fortfor Dal-
man som liufvudredaktör af såväl Dagligt
Allehanda som den dermed förenade »Af-
tontidningen» till och med 1847, då tidnin-
gen försåldes till A. Lindman. Denne kun-
de likväl icke uppehålla bladet längre än
till februari 1849, då Dalman fann sig nöd-
sakad att återtaga redaktörsskapet, och sam-
ma år blef lian äfven liufvudredaktör för
en på ,1. A. Walldéns förlag utkommande ny
tidning, Aftonposten, hvars syftemål var att
understödja regeringens i maj 1848 framlagda
förslag till representationens ombildning. Se-
dan detta förslag fallit, upphörde Aftonposten
mot slutet af 1850. I december samma år
inköptes Dagligt Allehanda af sekreteraren
G. Lallerstedt, rektor P. E. Svedbom och
kongl. sekreteraren C. P. Liljeborg, förut
egare till »Bore , och förenades med denna.
Dalman fortfor dock att lemna bidrag till
Jen politiska afdelningeti. Sedan Bores egare
1852 af Lars Johan Hierta inköpt Afton-
bladet, upphörde den förra tidningen, och
Dalman ingick i redaktionen af den senare.
Han författade der — företrädesvis under
den tid doktor C. F. Bergstedt och rektor
Svedbom voro chefer för Aftonbladet — en
mängd politiska uppsatser, dels med, dels
utan signatur. Till följd af den olikhet i
åsigter, som, rörande den s. k. norska frå-
gan, 1860 yppade sig mellan Dalman och
Aftonbladets d. v. liufvudredaktör, dr Aug.
Solilman, lemnade han samma år denna tid-
ning. Ehuru han icke sedan dess i egent-
lig mening tillhört något publicistiskt or-
gan, har han ganska ofta dels i denna tid-
ning och dels i Nya Dagligt Allehanda,
•stundom under signaturen —1m—, yttrat
sig i vigtigare samhällsfrågor.
