Orientalisten prof. Josef Karabacek i
Wien, hvars redogörelse för upptäckten
inför österrikiska vetenskapsakademien här
blifvit följd, anser det vara utom allt
tvifvel att den nämnda målningen före-
ställer Ahmed sjelf som prins och att Am-
ra varit denne furstes bad- och lustslott.
Ahmed var en konstälskare och poet,
och den omgifning han här hade skapat
åt sig bör ha varit helt efter hans sinne.
På väggmålningarne ser man -iinnebildligt
framstäldt lifvet från födelsen till döden,
de menskliga lidelserna utspela sig i lif-
liga kärleksscener, dans och musik fram-
ställa den jordiska tillvarons glada sidor,
vilda jagtscener och brottningsstrider för-
härliga mannakraft och färdighet. Alla
dessa och många andra" taflor äro emel-
lertid blott ramen till förtjusande fram-
ställningar af badsituationer. Formen och
innehållet hos alla dessa konstverk, hvil-
ka otvifvelaktigt härröra från byzantinsk
grekiska målare, vittna om en månghun-
draårig kontinuitet som med Islam såsom
sista led i kedjan räcker in i medeltiden,
för att derpå afbrytas för alltid.
