Förlofningen och bröllopet föregås af en
förskräcklig mängd formaliteter. Närman-
det göres af den unge mannens familj.
Denna engagerar en äktenskapsmäklare,
som derpå aflägger ett besök i den unga
flickans familj och föreslår äktenskap mel-
lan de unga. Om den unge mannen faller
flickans föräldrar i smaken, gå de till en
spåman för att få höra, hvad han menar
om det projekterade äktenskapet. Om han
tillråder förbindelsens ingående, får äk-
tenskapsmäklaren sig öfverlåtet ett papper,
hvarpå står antecknadt timme, dag och år,
när den unga damen är född. Detta pap-
per öfverantvardas åt den unge mannens
föräldrar, och derpå gå dessa till sin spå-
man för att rådslå med honom. Om äf-
ven han ställer sig välvillig till saken,
samlas de båda familjerna till kalas, för-
lofningskontrakten underskrifvas och brud-
gummen sänder bruden ett par armband,
men hvarken han eller hon äro personli-
gen närvarande. Förlofningen anses dock
icke bindande, förr än familjerna vexlat
ett tecken, bestående af ett egendomligt
slags pappkort. Det är brudgummens fa-
milj, som anskaffar två af dessa kort.
På det ena är en förgyld drake utmålad,
på det andra en fågel Phoenix. Phoenix-
kortet behålles af den unge mannens fa-
milj, drakkortet af den unga qvinnans,
och när denna ceremoni är fullbordad,
betraktas förlofningen som bindande. I
sammanhang med kortvexlingen få den
unga flickans föräldrar sig tillsända gåf-
vor i form af matvaror, såsom ett par
grisfötter, några fåglar och fiskar etc.
