Telegrammet tillägger, att konferensen an-
tages flola aflöpa utan swärigheter, ehuru
hwarje fruktan för hindren ännu icke för-
swunnit. Sä fort Radowitz, som afreste den
3 d:s, anländt till Konstantinopel, skall kon-
ferensen öppnas. Det pästäs, att Österrike
fordrar, att Östrumelien förblir provins un-
der turkifl öfwerhöghet, medan de andra
magterna ära benägna att erkänna norra och
södra Bulgariens sammanslutning. Sul-
tanen önstar en fredlig lösning af bulgarista
frägan, och ministerförändringen i Konstan-
tinopel betraktas i diplomatiska kretsar som
en seger för fredspartiet. Den wigtigaste
personligheten i d?t nya kabinettet är na-
turligtwis utrikesministern Said pascha, och
det är icke utan betydelse, att denne som
sändebud i Berlin sedan 1883 haft tillfälle
att göra sig bekant med furst Bismarcks
äsigter. Said pascha är en rättfram, djerf
och lugn natur. Han lär wara af den ästg-
ten, att den af furst Alexander fullbordade
föreningen mellan Bulgarien och Östrume-
lien fullständigt korsat Rysilands planer,
som gingo ut pä att öka det rysta inflytan-
det genom att förfwaga den bulgarista sta-
tens enhet. Widare tror han, att ett för-
sök frän Portens sida att genomföra en
wäpnad intervention endast skulle bidraga till
att förwärra situationen och föra Turkiet
till branten af sin undergäng.
