Man skulle såsom en nymodighet införa
hundskatt, och det gällde nu att å stämman
fastslå densamma. Da, som ansägo hund-
rackorna va:a onödiga fridstörare i bygden,
yrkade på en hög skatt, andra, som höllo
före, . att de ej vore så farliga, ville ha den
m: delmåttig, andra åter, gom voro hundvän-
ner, ville ha den så låg som möjligt. Stäm:
mans ordf. hörde till den förstnämda katego-
rien. För att vara säker om att vinna seger
tillkännagaf hav, att »voteringen»> skulle ske
så, att de, som biträdde första yrkandet, skulle
förblifva sittande, de, som biträdde det andra;
skulle stå upp, och de, som ville rösta för
det tredje, — skulle komma fram och falla
på knä. Så långt ville emellertid ingen gå i
ödmjukhet, och eftersom det var bekvämast
att sitta, utgjorde dessa majoriteten.
