Alingsås. Gräfsnäs, det gamla, min-
nesrika slottet, hvars historia är så nära
förbunden med några af våra häfders ädla-
ste namn (Leijonhufvud, Sparre) går med
skyndsamma steg sin förstöring till mötes.
Förteda af en småaktig ekonomi, något an-
nat motiv har man svårt att finna, har
egaren, hertigen af Augustenburg, i som-
mar låtit nedrifva det jemförelsevis nya
skiffertaket samt de ännu fullt dugliga tak-
stolarne, hvarigenom stormar och regosku-
rarberedts lättare tillträde vid deras sam-
fylda bemödanden att upplösa och förinta
de sista lemningarna af det en gång så
praktfulla, toraprydda slottet med dess val-
lar och torn. — Det är med sorg i sinnet
som Alingsåsbon, hvilken gerna utsträckte
sina lustresor till det gamla minnesmärket,
ser den derstädes omkring sig gripande för-
ödelsen påskyndad af menniskobänder;-
den euda ljuspunkten deri är, att det icke
är en svensk man, som pietetslöst raserar
en af de äldsta bygnaderna inom vår
provins.
