I det följande skola vi — mot bättre
vetande — acceptera den norska tolk-
ningen af riksaktens 8 4, enligt hvilken
konsulatsväsendet icke kör till unionens
lagstadgade gemensambeter. Af detta an-
tagande blir följden, att norrmännens an-
grepp på denna faktiska gemensamhet
icke längre betraktas som en fordran på
ändring i riksakten. Detta innebär prak-
tiskt, att riksdagens avspråk på deltagan-
de underkännes. Men skulle så vara, gå
påstå vi svenskar, att svenska statsrådets
rätt att deltaga i alla fall står qvar med
hemul i $ 5 riksakten och att Norge så-
ledes ändå ej undkommer underhandling
