DA han sade detta, slog han Palle pá
kinden. Palle fattade honom i armen, men
slaget föll, och Axel ville upprepa det; dá
glömde Palle sitt löfte och sin besinning,
han sprang in pá Axel, omfattade honom
med ena armen och tog i detsamma dolken,
s0m hängde i junkerns bälte och stötte den
i hans bröst. Under striden föll Axel mot
bordet, ljusstaken föll omkull, det blef mörkt
i rummet. Palle stod en stund och sáâg sig
omkring, han knäppte sina händer tillsam-
mans öfver sitt hufyud och hviskade:
