RNegementspait. Thorſtenfon hade aldrig we-
lat ſâga eller ſagt, att kyrkoſtraffen ſkulle wara
ſtraff allena, utan wille att de tillifa ﬀulle wara
uppfoſtrande; men dà den brottslige är my>et
olydig, mäſte tuktens förſta moment wara ett
ſtraff. .Hwad denna ſak beträffar är lagen ej
ſtadd i utwe>ling, utan i tillbakagäende. Ta-
(laren fruktade ej för kyrkans beſtänd, ty Gud
hade ſagt, att hon ej fall falla; men ait lag-
ſtiftningen lemnar henne i ſti>et o< läter allt
gà, ſom det will, det kan ej fallas att förtröſta
pà Gud, utan det är att freſta honom. Hwad
beträffar de af fontr.-proſten Almgqwiſt uppläſta
F$ ur kyrkolagen, ſä trodde talaren, att det kanſke
funde gà fôr ſig att tillämpa dem pâ Finfko-
garne, der folket war befſkedligt; men ej fulle
det gä an, att hwar ſom helſt ſóka, ſâtta dem
i wwerfket.
